....
Vad ska man skriva när man inte vet vad man ska skriva, när mamma vill att man ska uppdatera bloggen. hmmm
Folk frågar mig hur jag mår, och jag säger som det är. Jag orkar inte känna efter! fånigt kanske men jag orkar inte gå in i allt och fundera, grubbla och känna efter. vad hjälper det? det kanske gör att jag mår dåligt.
Jag må verka glad och så, och det är jag oxå, Glad och tillfreds, men allt det ligger på ytan. går jag ner på djupet så är jag nog inte så glad. då kanske jag är en vilsen, ensam varelse instängd i en järnbur. som inte får utrymme att utvecklas eller att vara sig själv.
Jag är rädd för vad folk ska tycka om mig, jag är nog rätt rätt för att visa vem jag igentligen är, kanske för att jag så många år fått "gömma" mig, inte alltid haft plats. då många andra i min omgivning tagit den platsen.
Desutom känner jag mig nog rätt ensam och vilsen, jag har lämnat allt tryggt jag har haft, jag har gjort ett livsval som fått hela min värld i gungning.Därför behöver jag de mina vid min sida! Jag som har ställt upp för alla i alla år, varför kan dem inte finnas för mig nu när jag behöver dem!?
Vad har jag gjort för att förkäna det, är jag mindre värd på nått sätt?
Nej nu kom det ändå, fast jag sagt åt mig själv att inte känna efter och analysera förens jag är på säker mark, Hemma i mammas soffa! Jag stoppar där för jag känner tårarna bränna i tårkanalerna.
Så nu tar jag ta min kära Ipod och gå och lägga mig.
God natt.
hejsan
ja jag försöker ställa upp så mycket jag kan.
klart du känner dig vilse, när du helt plötsligt har flyttat från din trygghet.
men det är bra för dej oxå det possetiva är att du växer som människa å oxå ditt självvförtroende. så klart
du börjar våga saker ..
lov u vi ses snar
hej simone,jag skriver på datorn.du,behöver,inte känna dig övergiven för jag tänker på dig varje dag och undrar hur de går,jag tycker du är jättemodig som har tagit ett så stort steg ut i de okända alldeles själv,de kommer du alltid att kunna falla tillbaka på i framtiden när du vill prova nåt nytt.jag saknar dig jättemycke å ser fram emot nästa vecka när du kommer hem,då ska vi supa som svin,näe ja skoja bara.jag älskar dig å många kramar så länge,pappa
Hej tjejen!
Klart jag bryr mig om dig, det är bara höra av sig om det är något, upp med hakan nu snart är du åter i Sverige och vem vet vi kanske kan träffas några timmar om du vill. Du ska veta att jag alltid finns här för dig, är det något så hör av dig, skriv på msn även om jag inte är online eller skriv ett mail om det är något, jag svarar alltid och det vet du. Tänker på dig! Och du, du är värd allt! Du är en underbar person! Tack för att du finns!
Varma kramar och uppmuntingar // Anna